Timpriset består av tre delar
Att räkna ut timpris handlar om tre frågor, i den här ordningen. Vad kostar en medarbetare per år, allt inräknat? Hur många timmar per år kan ni faktiskt ta betalt för? Och vad behöver ligga ovanpå för omkostnader och vinst? Den vanligaste missen är att svara på den första frågan och hoppa över den andra – då delas årskostnaden med alla timmar personen är anställd, och timpriset blir för lågt redan innan första kunden fått en faktura.
- Personalkostnad per år: lön, semestertillägg, arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader som pension, försäkring och arbetskläder.
- Debiterbara timmar per år: årsarbetstiden minus semester, röda dagar, sjukdom – och sedan bara den del av närvarotiden som går att fakturera.
- Påslag: bolagets omkostnader per medarbetare och den marginal ni behöver.
Steg 1: vad en anställd kostar per år
Börja med bruttolönen gånger tolv. Lägg till semestertillägget: med sammalöneregeln i semesterlagen får en månadsavlönad medarbetare sin vanliga lön under semestern plus ett tillägg på 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag, och lagen ger 25 semesterdagar per år (Semesterlagen, 4 och 16 a §§, hämtat 2026-11-06). För timavlönade gäller i stället procentregeln: semesterlönen är 12 procent av lönen under intjänandeåret.
Ovanpå lönen kommer arbetsgivaravgiften. För 2026 är den 31,42 procent för medarbetare födda 1959 eller senare och 10,21 procent för födda 1938–1958. För unga födda 2003–2007 gäller 20,81 procent på ersättningar upp till 25 000 kronor i månaden som betalas ut från den 1 april 2026 (Skatteverket, belopp och procent 2026, hämtat 2026-11-06). Kontrollera alltid aktuell nivå, eftersom procentsatserna ändras mellan åren.
Sist kommer övriga personalkostnader: tjänstepension och försäkringar enligt kollektivavtal om ni har ett, arbetskläder, skyddsutrustning, telefon och utbildning. De varierar mycket mellan bolag och avtal, så använd era egna siffror i stället för en schablon.
Steg 2: hur många timmar går att debitera?
En heltidsanställd med 40 timmar i veckan har 2 080 timmar på pappret. Dra bort semestern (25 dagar), de röda dagar som infaller på vardagar det året och en rimlig nivå för sjukfrånvaro utifrån er egen historik. Kvar blir närvarotiden – timmarna personen faktiskt är i tjänst.
Alla närvarotimmar går inte att fakturera. Restid mellan objekt, materialhämtning, möten, utbildning, omstädning ni bjuder på och tid som går åt till att vänta på en portkod är arbetad tid men inte debiterbar tid. Andelen debiterbar tid är den enskilt största faktorn i kalkylen, och den är omöjlig att gissa – den måste mätas.
Det är därför planerad, arbetad och debiterbar tid måste hållas isär. Arbetad tid är underlaget för lönen. Debiterbar tid är det kunden betalar för. Skillnaden mellan dem, per objekt och per månad, är svaret på frågan hur stor andel av timmarna som faktiskt bär kostnaden. I Fixra är de tre skilda kolumner i tid och attest, och lönsamhet per kund visar vilka objekt som drar ner snittet.
Räkneexempel: från månadslön till timpris
Siffrorna nedan är antaganden för att visa metoden, inte statistik eller rekommenderade nivåer. Byt ut varje rad mot era egna värden.
| Post | Antagande i exemplet | Belopp per år |
|---|---|---|
| Månadslön | 28 000 kr × 12 | 336 000 kr |
| Semestertillägg | 0,43 % × 28 000 kr × 25 dagar | 3 010 kr |
| Arbetsgivaravgift | 31,42 % av 339 010 kr | 106 517 kr |
| Övriga personalkostnader | 2 500 kr i månaden | 30 000 kr |
| Omkostnader per medarbetare | 4 000 kr i månaden (bil, försäkring, lokal, system) | 48 000 kr |
| Summa kostnad | 523 527 kr |
Timmarna i exemplet: 2 080 timmar minus 200 timmar semester, 80 timmar röda dagar (10 vardagar) och 40 timmar sjukdom ger 1 760 närvarotimmar. Med 75 procent debiterbar tid blir det 1 320 timmar att fakturera per år.
Kostnaden per debiterbar timme blir då 523 527 kr / 1 320 timmar, ungefär 397 kr. Ska 15 procent av priset vara marginal delar man med 0,85, och timpriset landar på ungefär 467 kr exklusive moms. Under det priset bär varje timme inte sin egen kostnad.
| Debiterbar andel | Debiterbara timmar | Timpris för 15 % marginal |
|---|---|---|
| 65 % | 1 144 | ca 538 kr |
| 75 % | 1 320 | ca 467 kr |
| 85 % | 1 496 | ca 412 kr |
Moms, RUT och ROT – vad kunden faktiskt betalar
Timpriset ovan är exklusive moms. För en privatkund läggs 25 procent moms på, och 467 kr blir 583,75 kr. Med RUT-avdrag betalar kunden hälften av arbetskostnaden inklusive moms och ni begär resten från Skatteverket – avdraget ändrar alltså inte er intäkt, bara vem som betalar den. Avdraget räknas på arbetskostnaden inklusive moms, och RUT och ROT har tillsammans ett tak på 75 000 kr per person och år.
Det vanligaste felet i fakturor till privatkunder är att RUT räknas på beloppet före moms. Då blir avdraget för litet och kunden betalar för mycket. Vill ni se vad ett visst timpris blir för kunden efter avdrag kan ni använda RUT- och ROT-räknaren, och guiden RUT-avdrag i arbetsordersystem visar felet med siffror.
Följ upp timpriset per objekt, inte per år
Ett timpris som stämmer i snitt kan ändå förlora pengar på hälften av kunderna. Ett objekt med långa restider, krångliga nycklar eller ett avtal som tar längre tid än det sålts för drar ner marginalen, medan ett annat objekt bär det. Ni ser det först när planerad tid jämförs med arbetad tid per objekt, vecka för vecka.
- Planerad mot arbetad tid per objekt. Ett objekt som tar 110 minuter mot planerade 90 i tolv veckor i rad är felprissatt, inte otur.
- Debiterbar andel per medarbetare och månad. Sjunker den är det oftast restid eller väntetid som har ökat.
- Fasta priser mot verklig tid. Ett fast pris är ett timpris i förklädnad. Räkna om det till kronor per arbetad timme minst en gång per kvartal.
- Material på egen rad. Material som inte rapporteras på arbetsordern blir en kostnad utan intäkt.
Det är just den uppföljningen ett arbetsordersystem finns till för: tiden rapporteras en gång, på passet, och samma rad blir både löneunderlag och fakturaunderlag. När ni ska prissätta nästa uppdrag kan ni utgå från vad liknande jobb faktiskt har tagit, och offert och kalkyl bygger vidare på samma tjänstekatalog.